Antirasism kan uppfattas som en generationsfråga. Det är det på sätt och vis. När våra mor- och farföräldrar var unga fanns antirasism, men fokusområdena och tillvägagångssätten som användes kan ha sett annorlunda ut. Att prata med sina äldre släktingar kan därför vara en källa till inspiration, en blick in i hur antirasismen och rasismen har utvecklats med åren, vad som varit problem förr och vad som eventuellt kan bli problem igen.
Det finns även den andra, lite jobbigare delen av samtalet som kan uppstå, okunskapen och de förlegade värderingarna och människosynen. Förhoppningsvis kommer dina släktingar ha hängt med i vad man får och inte får säga, men sanningen är att den högerextrema retoriken enligt mätningar gått hem bra hos de äldre.
Genom att prata med sina äldre släktingar om hur det faktiskt ser ut idag, vilka som är de ond
a, att politik egentligen mest handlar om ekonomi och makt än om likheter och olikheter så kan du hjälpa till att skapa en stark antirasistisk kraft. Ju fler som vill arbeta för ett antirasistiskt och jämlikt samhälle desto bättre kommer det bli för fler.
Som underlag, om det känns för svårt, så kan organisationer som IM och deras publicerade material vara ett stöd. Det kan även vara intressant att tillsammans gå in på de partipolitiska åsiktsprogrammen och prata igenom hur partiernas hjärtefrågor och lösningsmetoder kommer påverka dig i framtiden för att släktingen du pratar med ska kunna föreställa sig resultatet.
Om allt går åt skogen och hela middagen, midsommaren eller julafton, blir förstörd så kan du ju alltid avsluta med den gamla hederliga repliken “Jaja, smaken är som baken, delad.”