Antirasism är ett samlingsnamn som används både om och av personer och organisationer som står upp mot rasism och nazism i världen. Oftast handlar det om grupperingar som tar tydligt avstånd från rasistiska åsikter och diskriminering på grund av etnicitet.
I Sverige har det på senare år skett en ökning av synliga högerextrema och rasistiska åsikter antirasism i Sverige och de antirasistiska organisationerna och grupperna har också blivit mer synliga som ett resultat av det. Där rasister vill skapa uppdelning mellan etniska grupper så vill antirasisterna minska dessa klyftor.
Att minska klyftorna fokuserar inte endast på förståelse för sina medmänniskor, utan även de mer socioekonomiska klyftorna vilket ofta leder till problem för personer med annat etniskt ursprung än svensk och vilket späder på de rasistiska argumenten. Klassklyftor med intersektionella perspektiv, jämlikhet, frihet och solidaritet är några av antirasisternas hjärtefrågor.
Friedrich Tiedemann bevisade redan 1836 att den rasbiologiska vetenskapen som utfördes på den tiden var fel och hade vetenskapliga bevis bakom sig. Precis som rasbiologerna hävdade att det gick att se utifrån mått av skallben vilken etnicitet individen hade, så hävdade Friedrich motsatsen. I hans fotspår följde senare både framstående antropologer och människorättskämpar. Bland annat så var Franz Boas en antropolog som sägs ha varit grundinspirationen för den amerikanska antirasistiska rörelsen mot apartheid. Kända antirasister som kämpade för apartheid i USA är bland andra Rosa Parks och Martin Luther King.
Rosa Parks föddes i det segregerade Alabama 1913 och växte upp i ett samhälle där de svarta och de vita var åtskilda med fördelar för de vita. 1955 fick hon en dag nog och valde att inte ge upp sin sittplats på bussen åt en vit man så som lagen föreskrev. Det fick mycket uppmärksamhet och sägs vara startskottet för den amerikanska antirasism rörelsen.
Med en ökad svartvit samtalston kring rasism och antirasism i det politiska rummet har även många antirasistiska organisationer berättat om motståndet och våldet som man utsatts för. Det finns motståndare till antirasistiska organisationer som anser att antirasisterna är de som uppmanar till våld och har en alltför förenklad världsbild och undviker att inse problemen.
I Sverige har det högerextrema partiet Sverigedemokraterna fått fäste och verkar växa vid varje politisk mätning. Många menar att de vinner missnöjesrösterna från andra partier där partierna för att inte framstå som rasister istället väljer ordval som får dem att framstå som otydliga. Genom att attackera deras otydliga retorik går det sedan att vända det de inte sagt till något negativt och rasistiskt för partiet när de egentligen menade motsatsen.
I och med att antirasism är ett ord som inkluderar så många olika aspekter av rasistiskt motstånd finns det mycket att lära sig, mycket att utveckla och mycket att arbeta med.