Utöver att fördomar födda ur okunskap kan leda till rasism så kan även inkludering eller exkludering i media leda till rasistiska fördomar. Det är väldigt få av dagens populära filmer (ännu färre i de äldre filmerna) som har en mångsidig skådespelarbas där karaktärerna framställs på samma sätt.
Att den mörkhyade alltid är en av de första att dö i en actionfilm, att den ryska karaktären är ond, att den mexikanska karaktären håller på med droger och liknande fördomar kanske inte är något en vit person kommer reagera stort på, men för personen som ofta avbildas på samma sätt i många filmer är representation av betydelse.
När filmen Black Panther hade premiär i USA blev det stora reaktioner representerade i media eftersom så många afro-amerikanska ungdomar äntligen kände sig representerade. De kunde se en film där de var i normen, där mörkhyade personer inte var något avvikande och där personer med afrikanskt ursprung inte framställdes som kriminella eller offer som måste räddas av en vit person. Själva filmen i sig själv skiljer sig inte så mycket från någon av de andra superhjältefilmer som skapats på senare år.
Att inkludera skådespelare och berättelser från olika grupper av människor i det vanliga medieutrymmet var ett antirasistiskt drag utan att vara radikalt eller demonstrativt.