Vilka lagar gäller på nätet?

Många pratar idag om ”internettrakasserier” eller ”näthat”, men det finns inga särskilda lagar som förbjuder just detta. Kränkningar på nätet räknas oftast som olaga hot, förolämpning,  förtal eller hets mot folkgrupp.

Yttrandefrihet

Att det i Sverige finns åsiktsfrihet betyder att alla människor har rätt att ha en egen personlig åsikt. Människor har även rätt berätta sin personliga åsikt och det kallas för yttrandefrihet. Både åsiktsfrihet och yttrandefrihet räknas till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Men det betyder inte att man får säga eller skriva vad som helst. Det är inte tillåtet att uttrycka åsikter som på något sätt kränker, hotar eller förtalar någon människa eller grupp av människor.

Det finns många som hävdar att du bryter mot yttrandefriheten om du tar bort en kränkande bild, kommentar eller liknande från ditt flöde, de kan kalla det för ”censur” – det stämmer inte!  Att ta bort kränkande budskap eller innehåll är inte censur. Du har alltid rätt att ta bort sådant du inte tycker hör hemma på dina sociala medier. Om du misstänker att det bryter mot någon lag är du till och med skyldig att ta bort det.

Förtal & förolämpning

En förolämpning är att säga eller skriva något kränkande för att håna eller såra någon. För att det ska räknas som en förolämpning måste du själv hört eller läst kränkningen. En förolämpning på nätet kan exempelvis bestå av rasistiska eller sexistiska skällsord eller bilder med sårande innehåll.

Förtal betyder att det inte är tillåtet att skriva eller säga något om en person för att ge andra en dålig uppfattning av personen. Även om det som har sagts eller skrivits är sant, kan det fortfarande vara förtal.

För att testa om något är förtal eller förolämpning kan man fråga sig; Är det snällt? Är det sant? Är det nödvändigt? Om du kan svara ja på två av de tre frågorna är det du vill säga helt okej, men helst ska du såklart svara ja på alla tre.

Olaga hot

Ett olaga hot är när någon säger eller skriver något för att skrämma någon. Ett hot behöver inte uttalas direkt till personen som hotas, utan det räcker med att den hotade på något sätt kan ta del av hotet. Om någon skriver en hotfull kommentar om dig på en annan persons facebooksida och du kan läsa det, då är det olaga hot.

Hot behöver inte heller vara uttalade utan kan även vara så kallade förtäckta hot. Det spelar inte heller någon roll om avsändaren menade att skrämma eller om det var menat som ett skämt.

Hets mot folkgrupp

Lagen om hets mot folkgrupp betyder att det är förbjudet att uttrycka hot eller hat mot en grupp människor med anspelning på deras hudfärg, nationella ursprung, etnicitet, tro eller sexuella läggning. Hets mot folkgrupp kan du anmäla till polisen även om det inte är du som blir direkt drabbad.

Skollagen

Alla som går i grund- eller gymnasieskolan omfattas av skollagen. Det betyder att när elever från samma skola möts på nätet gäller skollagens nolltolerans mot kränkningar.

Personuppgiftslagen, PuL

Personuppgifter kallas all den information som går att koppla till en idag levande person. Det kan till exempel vara personnummer eller namn, men ibland räknas bilder på och ljudupptagningar av en person också. Den lag som beskriver hur vi får använda och publicera informationen heter personuppgiftslagen. Att ”hänga ut” en person räknas som en kränkning och är inte okej.